från 13 år
Här presenteras alla nobelpristagare i kemi från 1901 och framåt. Du kan läsa om pristagarna och motiveringarna till varför de fått priset.
Taggar: forskare, kemi, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
Marie Curie är den enda kvinna som har fått nobelpriset två gånger! Först fick hon det i fysik tillsammans med sin make Pierre Curie 1903, sedan fick hon ensam priset i kemi 2011. American Institute of Physics berättar här om Marie Curies liv och om hennes forskning om radioaktiviteten. Det finns också en förkortad variant av Marie Curies biografi.
Taggar: Curie, Marie, Marie Curie, biografier, forskare, fysiker, nobelpristagare, radioaktivitet, vetenskapsmän
från 13 år
Nobelpriset i fysik 2010 delades ut till Andre Geim och Konstantin Novoselov. De fick priset för sin upptäckt av grafen, ett helt nytt material som leder elektricitet och värme mycket bra. Grafen är kol i mycket platt form med många bra användningsområden inom fysik, teknik och elektronik. Läs pressmeddelandet på svenska.
Taggar: elektronik, forskare, fysik, fysiker, kol, materiallära, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelades 2010 den brittiske läkaren och forskaren Robert Edwards. Han fick priset för sin framgångsrika utveckling av mänsklig befuktning utanför kvinnans livmoder, så kallad in vitro-fertilisering - IVF.
Taggar: forskare, fysiologi, graviditet, medicin, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
I dessa filmer presenteras eller intervjuas nobelpristagarna i kemi från de senaste åren. Du hittar även en del klipp från när pristagare tillkännages samt från nobelprisutdelningen vid Nobelbanketten.
Taggar: forskare, kemi, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
från 13 år
Nobelpriset i kemi gick 2009 till Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A. Steitz och Ada E. Yonath. Läs pressmeddelandet på svenska och populärvetenskaplig information på svenska, Pdf-fil. Dessa forskare har studerat hur ribosomen fungerar. Med hjälp av DNA bygger ribosomerna livsnödvändiga proteiner i kroppen. Kunskapen om ribosomerna har stor betydelse för forskares arbete med att ta fram nya antibiotika och andra läkemedel. Antibiotika botar olika sjukdomar genom att slå ut bakteriernas ribosomer.
Taggar: DNA, antibiotika, bakterier, biokemi, celler, forskare, genteknik, kemi, läkemedel, mediciner, nobelpris, nobelpristagare, vetenskapsmän
Utforska innehållet i Länkskafferiet genom våra taggar.
Här hittar du de 50 senast tillkomna länkarna
Länkskafferiet presenteras på tv
Se Alma Taawo presentera Länkskafferiet i Kunskapskanalen.
Källkritik för yngre elever
Källkritik i gymnasieskolan
Guide för källkritik för lärare
Resurser för undervisning i källkritik
Prenumerera på nya länkar